Agnes von Krusenstjerna

Agnes von KrusenstjernaOm författaren

Agnes von Krusenstjerna föddes i Växjö men bodde under åren 1902-1909 i Gävle tillsammans med sina föräldrar och tre äldre syskon. Att de kom till Gävle berodde på att hennes pappa, Ernst von Krusenstjerna, utnämnts till chef vid Hälsinge regemente. Författarens mamma, Eva von Krusenstjerna, kom från en släkt med ett flertal författare och konstnärer och var barnbarn till Erik Gustaf Geijer. Vid tiden för von Krusenstjernas vistelse i Gävle var Eva von Krusenstjernas bror Hugo Hamilton landshövding i Gävleborgs län och bodde på Gävle slott som familjen von Krusenstjerna besökte. Agnes von Krusenstjerna var under åren i Gävle elev på Själanderska flickskolan. 1909 flyttade familjen till Stockholm.

Från sena tonåren och under sitt vuxna liv vistades Agnes von Krusenstjerna kortare eller längre perioder på sjukhus för psykiatrisk vård vilket påverkade hennes författarskap. Hon ville inte infogas i den konventionella och adliga uppväxtmiljön och hon uttryckte tidigt en önskan efter ett annat sätt att leva. År 1921 gifte sig Agnes von Krusenstjerna med översättaren och författaren David Sprengel. Han stöttade hennes skrivande, men hans inflytande har också varit omdiskuterat. De två befann sig ofta på resa och levde tillsammans fram till hennes död, i sviterna av en hjärntumör 1940. Agnes von Krusenstjerna är begravd på Norra kyrkogården i Solna. 

Om böckerna

Agnes von Krusenstjerna var en produktiv författare och skrev bland annat sjutton romaner, ett flertal novellsamlingar, kåserier, dikter och resereportage. Hon inspirerades av sitt liv och ett återkommande tema i hennes böcker är unga kvinnors längtan efter att bryta sig fria från konventioner och socialt trånga miljöer. Ett mål hon själv angivit för sitt författarskap var ”att säga sanningen – sanningen om kvinnorna”. Författaren skildrade även ämnen som psykisk sjukdom, homosexualitet och vänskaps- och familjerelationer.

Debuten skedde 1917 med romanen "Ninas dagbok", skriven i en kåserande stil. Genombrottet kom dock på 1920-talet med böckerna om Tony Hastfehr: "Tony växer upp" (1922), "Tonys läroår" (1924) och "Tonys sista läroår" (1926). Böckerna om Tony är självbiografiskt inspirerade, där författaren med stark inlevelse skildrar en uppväxt ur barnets perspektiv. De skiljer sig från den tidens flickromaner genom att också berätta om det som sker under den glättiga ytan och genom att beröra sexualitet och psykisk sjukdom.

"Fröknarna von Pahlen" utkom i sju delar 1930-35. Med denna rika kvinnliga kollektivroman och släktkrönika bröt Agnes von Krusenstjerna mot flera av sin tids tabun. Detta orsakade en hätsk tidningsdebatt om gränserna för författarens frihet och om förhållandet till rådande etiska och moraliska normer. I romansviten, som främst följer Petra och Angela (fostermor och fosterdotter) gestaltar författaren med psykologiskt djup bortträngda begär och förbjudna känslor.

Med "Fattigadel", som kom i fyra ofullbordade delar 1935-1938, återvänder Agnes von Krusenstjerna till sin egen livshistoria. Här gör hon med upp med sin konservativa uppväxt i överklassfamiljen, allra främst med modern. Romansviten anses innehålla författarens mest feministiska och klasskritiska texter. Hennes alter ego heter denna gång Viveka von Lagercrona.

Om Gävleborg i böckerna

Agnes von Krusenstjerna skildrar Gävle främst i böckerna om Tony och "Fattigadel" men hon kallar staden för Ramstaden. I romanerna finns gott om miljöbeskrivningar från Gävle men även skildringar av interiörer från bland annat det hus på Staketgatan 1 som familjen von Krusenstjerna bodde i (och som fortfarande finns kvar), samt från Gävle slott. Då böckerna baseras på självbiografiskt stoff finns här också, lätt kamouflerade, verkliga personer och händelser i Gävle vid den tid som skildras. 

Källor

Granditsky, Helen. 2011. Här bodde Agnes. Gefle Dagblad.
https://www.gd.se/artikel/kultur/har-bodde-agnes, hämtad 2018-12-14.

Nationalencyklopedin. Agnes von Krusenstjerna. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/agnes-von-krusenstjerna, hämtad 2018-12-14.

Svanberg, Birgitta. Slaget om driften. 2011. The History of Nordic Women’s Litterature. https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/slaget-om-driften/, hämtad 2019-11-21

Williams, Anna. Agnes Julie Fredrika von Krusenstjerna. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. www.skbl.se/sv/artikel/AgnesvonKrusenstjerna, hämtad 2018-12-14.

Örnkloo, Ulf. Agnes J F Krusenstjerna, von. Svenskt biografiskt lexikon urn:sbl:11824. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=11824, hämtad 2018-12-14

 

Fotografi: Anna Riwkin

Böcker av författaren

92384
Av: Krusenstjerna, Agnes von
91948
Av: Krusenstjerna, Agnes von
14757
Av: Krusenstjerna, Agnes von
64681
Av: Krusenstjerna, Agnes von
24262
Av: Krusenstjerna, Agnes von
24263
Av: Krusenstjerna, Agnes von

Böcker om författaren

79969
Av: Mazzarella, Merete
44433
Av: Lagercrantz, Olof
59283
Av: Svanberg, Birgitta
90593
Av: Lagercrantz, Olof
196100
Av: Lagercrantz, Olof
11064
Av: Lagercrantz, Olof

E-böcker och e-ljudböcker av och om författaren

532255
Av: Lagercrantz, Olof
451992
Av: Krusenstjerna, Agnes von
453872
Av: Krusenstjerna, Agnes von
453870
Av: Krusenstjerna, Agnes von
461579
Av: Krusenstjerna, Agnes von
461366
Av: Krusenstjerna, Agnes von

Språk

Faktaruta

Födelse- och dödsdatum:
9 oktober 1894 – 10 mars 1940

Genre:
Skönlitteratur och sakprosa

Geografisk anknytning:
Gävle

Ur "Fattigadel"

"- Ja, där är ju staden, sade hon med en suck. Raka gator gledo i rader förbi fönstren. En kall, grå himmel som tycktes tyngd av snö.

- Jag tror inte klimatet är vidare bra, mumlade hon. Edvard von Lagercrona, som hört hennes suck och ord, fick ett nervöst uttryck.

- Jag tror det är frisk och god luft här, skrek han genom vagnarnas rassel. Det är ju salt havslukt."

(ur Fattigadel 1, tredje kapitlet – "Första dagen i Ramstaden", 1935)

.

Gävleborgsförfattare